Jerre har hotat mig med att om jag inte använder crosstrainern minst 15 gånger den kommande månaden ska jag få betala den med mina egna pengar. Nu har jag förvisso inget bättre att lägga mina pengar på (höhö), men jag har ändå svarat ett kaxigt ”challenge accepted!”. Nu har maskinen varit hemma hos oss i två dagar och jag har faktiskt tränat på den två gånger! Det enda som suger apröv är att den knirkar och knorkar så pass mycket att det är klippt omöjligt att köra under tiden Molly sover (hon är världshistoriens mest lättväckta bebis), vilket ju från början var min plan. Fasen. Och jag vill ju inte ha henne krypandes runt snabba maskinfötter heller, så jag måste komma på nåt smart. Ett stängsel runt mig kanske…?

Apropå smart – det var INTE smart att köra på den imorse på tom mage. Herrejess vad lite ork jag hade, och magen vrålade att den ville ha frukost flera gånger om innan jag tvingades stappla av som ett annat blodtrycksfall. Frukost innan blir det hädanefter.

Men fy fan vad peppad jag känner mig! Nu jävlar är jag igång alltså! Jag har ynka 4 kilo kvar till min inskrivningsvikt på MVC, och det ska jag bannemig klara innan sista juni när Jerre går på semester! Helst med lite råge!

För övrigt känner jag att den här maskinen kanske inte varit det smartaste jag köpt i mina dagar. Dock enbart med tanke på vad enormt FULT det är med en jävla träningsmaskin i vardagsrummet! Hu, det är så jag ryser när jag ser den. Jag tror faktiskt den ska få flytta upp till övervåningen så slipper man iallafall skämmas över sin fatalt dåliga smak för de flesta gästerna! Det skulle vara najs att ha nånting att slänga över den så man slipper se åbäket, men är det så mycket snyggare med en stor jävla tyghög egentligen!?